Så hur blev det då?

Jo, det ska jag tala om. Idag blev det vilodag, det kände jag på mig redan igår. Men nu för tiden ser mina vilodagar ut som så att det är morgoncardio och eftermiddags/kvällscardio. Där höll jag inte schemat idag. Som jag nämnde tidigare idag vaknade jag riktigt sliten med en obra känsla i kroppen och även halsont. Jag hoppade morgoncardion..

Eftersom det var så vackert väder och eftersom jag har en liten gris här hemma tänkte jag att vi skulle ut på en lugn skön höstpromenad. Varken min hund eller jag vet ju hur man strosar, spatserar, flanerar eller lunkar. Vi vet där emot hur man håller högt tempo! Visst det blev nog inte lika högt tempo som det hade blivit om mitt ändamål var att köra en riktig power-morgonpromenad. Men i varje vettig människas ögon räknas det garanterat till rask promenad. 75 minuter lång blev den och jag var genomsvettig när vi kom hem. Stackars Piraya somnade direkt :)

MEN jag hade en betydligt tyngre andning än vad jag brukar ha. Ungefär som på ätardagen eller dagen efter när jag "tjockisandas" av alla carbs. Usch och fy. I vilket fall så känner jag att en riktig vilodag har gjort mig fantastiskt gott. Jag känner mig bättre i kroppen. Inte tipp-topp-fräsch men...jag deffar ju faktiskt så det är okej :) När Alex kom hem för en stund sedan tänkte jag först följa med honom till gymmet. Men NEJ! Jag behöver ta det lugnt. Jag tänker inte tok-köra ändå bara för att det är formcheck imorgon. Det får bli som det blir.

Jag har fått tillbaka rätt motivation gällande maten. Alltså den kommande ätardagen. Jag är normalt en passionerad matlagerska som älskar att knåpa ihop det mestra i köket. Men pga deffen har den delen av mig (en stor del) fått ta ett steg tillbaka vilket har gjort att jag tappat motivationen. Det har känts väldigt tråkigt för jag gillar den delen av mig! Nu har jag lite planer för lördagen. Det ska bli hembakat knäckebröd med lite olika typer av röror, hembakat bröd och någon marmelad. Sen fyllde min fina bror Pontus 6 år i onsdags så jag har lovat honom en riktig kalastårta! Den har jag stora planer på. Vi får väl se vart det slutar :)

Dessa bilder måste vara ifrån förra året nån gång då jag inte deffade :)

Han vill alltid att vi ska baka när jag är hemma och hälsar på och brukar fråga: Sandra har du ätardag idag?

Jag försöker komma ihåg att benämna det som lördagsgodis istället. Det låter lite sundare. Jag menar, äter gör jag ju varje dag...