Jag dansar

Igår tänkte jag såhär; att jag NU inte är i en form jag är nöjd med är skit samma. Att många medtävlande är i en bättre form än mig just NU spelar ingen som helst roll. Det enda som spelar roll är vilken form JAG HAR PÅ DAGEN MED STORT D. Och jag har fan hela 38 dagar på mig att kriga mig fram till den. Nu är det fullt ös och positiva tankar som gäller. Deffen går bra, jag är stark på gymmet, att promenera är väl ingen konst! Barnen i Afrika är hungriga. Jag är inte hungrig- jag får ju äta 5 mål om dagen!

Min kära Alex påminde igår mig om vad jag hade för mål med Luciapokalen från allra första början. Att lyckas göra hela jobbet. På riktigt. Inte lightversionen som jag gjorde inför - och på Alströmer. Det hade jag glömt. Jag klarar ju att göra jobbet. Jag gör det ju precis nu! :)

Idag har jag förövrigt haft en himla energi! Morgonen var rätt seg och jag cyklade halvsovande till gymmet för att köra morgoncardion. Men sen efter lunch nån gång kom energin och chockade mig som en käftsmäll från blå himmel! Superskönt och enligt mig ett TYDLIGT tecken på.... FÖRBRÄNNING! Burn baby BURN!