dags att bli kartritare!

Idag var jag på gymmet! Och passet kändes helt okej. Det vänder nu, det känner jag på mig. Jag körde en bebis-benpass och hade knappt stadga för att gå ner för trappan efter mark, utfall i smith, sittande benspark, liggande bencurl och sittande benspark med ett ben. 23 min barfotapromenad på bandet efter det och sedan 4 set mage.

Det kändes som sagt rätt bra. Det var skönt att röra på sig och svettas lite. Jag är inte alls bekväm i den mjuka kropp jag för nuvarande befinner mig i. Jag tror även det är en del i motivationsproblemet - att jag inte känner nån gladje i styrketränandet... jag hittar inte i min kropp längre. Vad jag menar är att jag har inte samma kropp som senast då jag gymmade (innan tävlingen). Då hade jag superkontakt och kände verkligen träningen och rörelserna i musklerna. Nu är det som att någon har tagit min karta och målat om den, jag hittar inte rörelserna, jag hittar inte känslan. Dags att hitta tillbaka. Dags att hitta hem!